kaos

ja jag säger bara ordet snö kaos. gud jag trodde aldrig att jag skulle komma till jobbet. eller att jag skulle få gå den sista biten. jag dressade på mig ordentligt med kläder, termosarna va på. jag va redo. jag åkte extra tididgt för att hinna komma till jobbet. det tog mig totalt 1 timme och 30min att åka från mig i haninge till jobbet i tyresö. jag kom ner till busshållplatsen. efter ett tag så kommer det en buss och fastnar på väg in till brandbergen. det står några killar brevid mig och bara det där är nog vår buss. kommer han inte loss så får vi fan gå dit och putta. 
men det behövdes inte han kom upp. började min resa till tyresö. eller ja jag hade ett del mål gudö hade jag bestämmt mig för. där ifrån går det två bussar till tyresö både 840 och 824. innan vi kommit till sågen så va bussen proppfull. det va så mycket folk att det blev imma på rutorna på insidan. lyckades baxa mig av vid gudö och nu började den stora utmaningen. kommer det komma en tyresö buss. efter ca 40 min så hade jag nästan gett upp hoppet och funderade på om jag skulle ta en 807 till norra sköndal och byta där till en tyresö buss. då som av ett mirakel så kommer min 840 till tyresö.
 
vi som ska med får hoppa över snövallar och pulsa oss fram till bussen. vi slirar oss fram till tyresö. när vi kom fram till tyresö så roppar han upp i högtalarna att det är bussens slutstation och att han sen ska åka tillbaka till bussgaraget. så jag hade sån otrolig tur att jag lyckades komma till jobbet. det där va den sista bussen som gick mellan haninge och tyresö. kom in på jobbet som en snögubbe.
 
dagen sen gick bra. det va så otroligt lugnt. dom inbokade kunder vi hade bokade om sig en efter en. lixom personalen som in på jobbet en efter en i snö kaoset. ja det fanns ju inte så mycket annat och göra än att lyssna på stockholms trafiken på radion. kolla på sl.se och på aftonbladet för att se om man skulle kunna ta sig hem. för ja bussarna ställdes in en efter en. det gick inga bussar i tyresö, haninge eller hela stockholmslän. jag som skulle åka och träna efter jobbet hade jag tänkt. men ja det kan ju bli bättre tänkte vi hela dagen. men vi stod inne i vår butik och kollade ut på vädret och på alla bilar som körde fast i korsningen som är vid vårt fika fönster. det va en hel del. 
 
ja och vädret blev ju inte bättre om man säger som så. jag fick inse att nej det blir ingen träning för min del. jag får snarare va glad om jag kan ta mig hem på egen hand. det kunde jag inte. jag funderade på att ta en buss till norra sköndal ja haha för min 840 buss kunde jag ju bara glömma. men det kom ingen buss och jag visste inte om mina 807 bussar gick. så nej jag gick tillbaka till jobbet och väntade tills mamma skulle sluta och åka hem. vi tog oss hem men det va som att köra på en tvättbräda. fy fan säger jag bara. det stod lastbilar, bussar och bilar överallt. jag va hela tiden redo på att om vi skulle stanna och inte komma iväg att få hoppa ut och putta på. men det behövde jag inte. 
 
nu är jag hemma och får ta det lugnt i stället och kolla på tv. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0