ibland
ibland får jag bara en sån konstig känsla. den kan komma när som hälst men såklart mest när jag är själv. idag fick jag denna känsla. och det är känslan av att det känns som att jag inte kan andas. eller det är klart att jag andas jag andas på men känns som att jag inte får nån luft. som att den luften som kommer ner i mina lungor bara gör ont. som att jag andas in osäkerhet, smärta och sorg. att det bara gör så ont att det bara känns så lugn för varge andetag. som att jag att ja är ensamast i hela världen com att det verkligen inte finns nån som tycker om anna. känns som att jag vill bara börja gråta för att det gör så ont. jag fick denna känslan på väg på bussen på väg hem från jobbet. den kommer och slår med all sin kraft. jag vet att jag är omtyckt för den jag är och jag har jätte många kompisar som älskar mej och min familj älskar mej. precis för den jag är och hur jag är.
men det är som att man glömmer bort det när den känslan kommer krypandes.
.
men det släppte när jag va ute och sprang och fick annat att tänka på. nu känns det som vanligt igen :) haha men man måse väl få lie svakor ibland för att kunna va stark och resa sig igen :). för jag har inget att klaga på i mitt liv jag har både ett hem och ett jobb och många snälla och goa vänner :).
.
i dag på jobbet så har jag prismärkt och leverera in alla solglasögon från rayban så att vi kan sälja så att det sprutar i helgen. för det ska bli sol och det betyder försäljning av solglasögon och det betyder att det kommer och gå rayban som fan :). vi har ju beställt hem nästan 40st som jag har beställt och prismärkt och hängt ut och fixat med alla fodral och allt sånt :). det blev så bra så.
.
men nu ska jag kolla lite på tv och dricka ett glas rose eller två ;)
Kommentarer
Trackback
