Ridning=träningsvärk

Det va ju några veckor sen som jag red och igår va det då äntligen dax för mig att rida på min måndags lektion igen. Jag fick rida neo och det gick mycket bra. Han kändes fin, mjuk och framåt. Det va riktigt kul att komma upp i sadeln igen :).

Men det resulterade då i dag med träningsvärk i arslet. Jag kan lugnt säga att ja den kändes när jag i morse på tok för tidigt 06:45 körde i gång morgonen med ett cykel pass på 45 min. Jag hoppade upp på sadeln kanske 06:30 och kände första känslan när rumpan nuddade sadeln. Det va ett stort träningsvärks aj. Dom olika alternativen va ju att ett stå upp hela passet. Två hoppa av cykel och kasta in handduken och gå hem redan innan passet hade börjat. Eller tre genom lida passet med ont i rumpan och hoppas på att det går över eller att jag glömmer bort det. Jag valde alternativ nummer tre och jag flåsade, svettades, snorades och mjöksyrade bort smärtan i rumpan.

Sen på jobbet så fick jag även en liten present av en nöjd kund. Dom första brukar få bullar, bakelser, tårtor, en flaskavin eller blommor som tack. Men inte jag inte. Nej jag fick en tändsticksask. Jag va såklart först skeptisk man vet ju aldrig vad folk kan ha i dom nu förtiden. Typ allt från tänder till öronvax men jag hade tur det va bara tändstickor i den. Så jag tackade så mycket och önskade henne en fortsatt trevlig dag =).

Sen har jag även hämtar ut mina nya sjukt dyra och snygga träningsbyxorna som jag nu i och med bara det här köpet kommer och ge mig ett 6 pack på magen och göra mig minst tio gånger snabbar och tio kilo lättare och få mig och se sådär sjukt vältränad ut. Drog genast på mig dom speglade mig och gick sen ut på en pw på ca 6 km. Dom satt som ett andra skal eller som en andra hud eller som en smäck beroende på hur man vill säga. Sjukt sköna va dom i alla fall. I morgon blir det att inviga dom på gymmet med lite träning. Hoppas att mina två stockar till lår har mjukats upp lite för jag testade och springa en kortis med nya sjukt snygga och snabba byxor. Men det va som att nån ond fe hade bytt ut mina lår emot två stela stockar. Efter lite mer joggning så kändes dom bättre och sen gick jag igen. Men snälla onda fe ge tillbaka mina lår igen. Jag lovar nästan att inte klaga över hur tjocka jag tycker att dom är ibland ;).

Men nu blir det bums i säng så man orkar upp i morgon.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0