Jag har alltid tänkt
Jag har alltid tänkt att lite bakterier har ingen dött ut av. Men nu känns det som att det är nån ond bakterie som håller på att ta död på mig. Jag har kännt mig dålig och mått illa sens i måndags. Inte sjuk utom mer hängig obotligt trött och illamående. När jag kom hem från stallet i måndags så blev det duscha och sen bums i säng. Mådde så illa att jag kunde inte ens äta. Bara tanken på mat gjorde mig bara mer illamående. Så gick och la mig vid 22:30. Bokade av morgon cyklingen drog ut alla lampor från timer. Och sov sen som en gris till 08:00. Kände mig då bättre men inte helt 100%.
Tisdagen va ganska lugn på jobbet. Vilket jag tyckte va skönt för mitt illamående kom och gick. Efter att ätit havregurt till frukost och lunch. Så blev det även yoghurt mitt middag. Det blev snabbt att lägga sig i soffan och slö kolla på tv för att sen gå och lägga mig vid 22:30 sov som en stock till kl:07:30. Träningen på morgonen va avbokad och lamporna utdragna. Jag kände mig så mycket bättre i morse när jag vaknade. Tur va väll det för det va betydligt mycket mer och göra idag.
Och efter att ha levt på ingenting och sen havregurt så kände jag mig lite mer hungrig när jag kom till jobbet men blev havregurt i alla fall för bara tanken på gröt fick det att växa i munnen. Men till lunch ja då blev det äntligen mat. Kyckling och en massa grönt till det och litervis med vatten.
Kände mig betydligt bättre och bestämde mig för att boka in mig på ett bodybalance pass på sats Haninge. Hade ju såklart träningskläderna med mig ;). Innan det körde jag lite lugnt på gymmet. Det kändes jätte skönt och bodybalance passet kändes oxå sådär härligt skönt som det ska göra. Men sen. Ja sen kommer detta alltid men sen. För när jag skulle hem och hoppade på bussen så kände jag bara att släpp av mig jag måste kräkas. Och så kände jag att nej jag inte hoppa av nu mitt ute i villaområde och sen gå hem. Nej det va bara att andas med näsan kolla ut igenom fönstret och räkna ner stationerna tills jag skulle få komma av. Jag kan ju säga som så att jag va först av. Och när jag kom ut i den kalla friska luften så kändes det såå mycket bättre. Men inte helt bra. Nu efter att jag har duschat och ätit så känns det mycket bättre. Men ska ta och sova och hoppas på att jag mår bättre i morgon.
För jag hatar att må illa. Känna att man måste andas med näsan och att det är jobbigt och en utmaning att bara prata. Inte helt lätt med mitt arbete. Haha halva mitt arbete går ju på att prata. Och att då känna att om jag säger ett enda ord till så kommer jag att kräkas är ingen bra kombination ;). Hehe nej riktigt så illa har det inte vart.
Men nu blir det att sova.
Kommentarer
Trackback
