carlzoné

Men passet gick mycket bra. Jag kände mig så jäkla pigg och fräsch så det va kul. Jag tog i för allt jag hade och det va precis lika gris jobbigt som det ska vara. Att 30 min kan va så jobbiga och samtidigt gå så fort. Jag har alltid ångest innan passet drar igång just bara för att jag vet hur jobbigt det kommer och vara. Det är lite av en skräckblandad förtjusning. Men oj så kul det är. Och Miriam som håller i passet hon är ju bara så jäkla grym och inspirerande. Hon är överallt och ingenstans, puschar och skriker i sin mikrofon. 

Efter passet och efter att man har lekar klart dom likmask på golvet så åkte jag och körde ett speed 'n' Sports pass. Ja jag vet det är kanske lite mycket att köra två ganska så tuffa pass efter varandra. Men jag tycker att båda är så kul. Och så känner jag ändå att jag hinner återhämta mig och att jag är pigg när det andra passet drar igång. 

Sen åkte jag hem och duschade och åt lite lätt. För jag skulle igentligen åka iväg med en kompis och springa ett löparpass med sats och Urban Tribes gänget.  Men hon kunde inte hänga med. Men jag tänkte att jag kan ju åka i alla fall. Så va bara att ladda om batterierna och dra iväg. Men vädret när jag skulle åka kunde ju ha vart bättre. När jag stod på stationen i Haninge så började det och snöa. Eller det va mer ett snöblandat slasregn. Det va allt annat än mysigt. Jag kände bara för att vända hem igen och dra nått gammalt över mig. Men jag ger inte upp så lätt utom hoppade på tåget när det kom. Och tur va väl det för vädret blev ju bara till det bättre. När vi sprang iväg så kände jag direkt att jag hade för mycket kläder på mig. Då hade jag linne, långärmadtröja och en till långärmadtröja. Men när vi kom fram till tanto så slängde jag av mig en tröja och körde med bara linne och tröja. Det blev precis lagom. 

Massör kändes mycket bra och det va både utmanande och kul. Jag körde i en grupp som körde 5 min/km tempo. Hade säkert kunnat gå upp en grupp men kände att kroppen började att bli lite trött så ville inte pressa den allt för mycket utom bara ha en skön känsla av jobbighet i kroppen och ingen nu håller jag på att dö i hela kroppen känsla. 

Sen åkte jag hem och efter som det va både bra väder och jag har den där jäkla stegräknaren efter mig så tog jag och gick från stationen och hem. Det som i början kändes som en rolig grej. Känns nu allt annat än roligt. Den där jävla stegräknaren är som en illa vald träningskompis som mest bara talar om för en hur lite steg man har gått och hur jävla mycket steg dom andra verkar ha fått ihop. Ja nu vet jag att det inte är på blodigt allvar och att det bara ska vara en kul grej. Men det är ju för fan och en tävling och jag bil, absolut inte vara bland dom sämsta. Nu vet jag att jag rör på mig ganska så mycket och att jag inte behöver oroa mig. 

Men nu  lägger jag den där jäkla stegräknaren i en låda och tar inte fram den fören i morgon. För nu blir det att inta det horisontala ryggläget i soffan och bara vila. För jag känner att jag nu är ganska så trött i kroppen. 

Avslutade dagen med en hejdundrande middag som bestod ut av kyckling och rostade rotfrukter i ugn och min egen hemgjorda keso-fetaost och basilika röra. Mums =).