Nojig nojig
Asså jag är bara sååå nojig just nu. Det är bara några dagar kvar till mitt andra marathon och jag är bara sååå nojig. Jag är mest nojig över all bli sjuk. Jag tror att jag snart kommer att bli sjuk av oro. Jag går runt och känner efter alldeles för mycket. Typ varje gång som jag sväljer så känner jag efter om det inte gör lite ont i halsen. Och om man inte harklar mig lite mer än vanligt. Och ligger det inte nått skämmigt längst mer i halsen som jag inte får upp när jag harklar mig. Är det en förkylning som är på ingång. Eller vad kan det vara. Jag är orolig för att sova dåligt och i och med det bli sjuk. För alla vet ju hur viktig sömnen är för ens välmående. Jag är orolig för att ramla eller att trampa snett. Jag är otrolig för vädret. Men nu ser det ut att bli bra väder. Men det kan ändras. Det känns som att jag va mer chill in för förra maran. Men jag tror fan inte det. Jag tror att jag höll på såhär då oxå. Jag känner efter och klämmer på benen och knäna. Gör det inte lite ont när jag gör såhär. Nej hugger det inte lite i höften när jag ställer mig upp.
Usch jag blir bara sååå trött på mig själv just nu. Jag stressar upp mig alldeles för mycket över allt. Det i säg gör att jag känner mig orolig och har en orolig känsla i magen. Jag vill bara hitta ett lugn i min stressade kropp. Hehe som Dennis alltid säger till mig att jag är typ alltid uppe i varv. Jag går alltid fort även om vi inte har bråttom. Men nej det är inte jag som går fort. Det är alla andra som går långsamt. Fan ur vägen jäkla vägsniglar som bara går och drar benen efter sig.
Nej jag måste sluta noja. Men det är lättare sagt än gjort.
Kommentarer
Trackback
