människa

jag börjar känna mej som en människa igen. eller som den människa som jag är. har vart ute och sprungit. jag tror att jag behövde det. bara få koppla av och ta ena steget framför det andra och bara få upp flåset och bara springa på. sen blir jag såå otroligt irriterad på en viss person som bara inte kan sluta att gå/hoppa/studsa på mina små sköra nerver. jag känner hur jag bara blir så irriterad av att se att du har ringt eller skickat ett sms. eller ringt på fyllan och pratat in ett meddelande på min mobil. där du mellan hickningarna förklarar vad du vill. eller att höra din röst gör mej enu mer irriterad när du ringer från ett annat nummer så att jag inte ska känna i gen det.
.
så efter all denna irritiration så va jag i alla fall ute och sprang och höll på att bli överkörd av en gammal tant på ett övergångsställ hon såg mej inte. jag gav henne en arg mördar blick när hon la på en tvärnit samtidigt som jag stannade för att jag insåg att nej hon tänker inte stanna....
.
men nu sitter jag här med en kopp te i min fina mugg som jag fick av lena och tommy och lugnar ner mina nerver :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0