carlzoné

eller nja det är ju inte precis morgon längre inte ens för mig. utom snarare mer god förmiddag. jag va uppe vid 09:00. ja jag har ju sem så lite sovmorron blir det allt. sen va det i med lite frukost och sen gav jag mej ut och sprang en runda. eller det blev 1mil. det va både fruktansvärt soligt, fruktansvärt varmt och så klart fruktansvärt jävla jobbigt. jag trodde att jag skulle dö.. mer än en gång tänkte jag att om jag ramlar nu såkommer jag inte orka resa mig upp utom då kommer jag ligga här tills nån börjar och sakna mej. haha och det kankse skulle ta några dar ;) förhopningsvis inte en hel vecka. men nu höll jag mej på benen och slapp alltså bli liggandes nånstans i skogen.

 

men när jag springer en mil så springer man på en grusväg som är omringad av skog.. eller va omringad av skog. nu är det ett kalhygge och denna mysiga grusväg är mer en lerig grusväg med uppkörda hjulspår.. man får hoppa höger och vänster för att bli så minst lerig som möjligt samtidigt som man inte vill bryta nått ben. och ja nu när alla träden är borta så blir det mördar varmt... så jag får brottas både med värmen, leran och ja att hålla mej på fötterna helt enkelt.

 

men känslan som uppstår när man har sprungit klart är obeskrivlig. både för att den är obeskrivligt jobbig och för att det är obeskrivligt skönt att det är över och för att man klarade av det. jag va så trött att jag satte mej på en sten och andandes ut och läste vad som hade hänt på fb. inget kul hade hänt. men jag bara behövde få sitta ett tag. tvingade mig sen upp och gick den längre vägen hem. 

 

men nu när det är över så är det skönt man känner sig såå duktig. nu ska jag ta och äta lite dricka mitt kaffe och lyssna på sommarpratarna och sen ska jag gå ner till ica och ja kankse ta mig till gymet och fixa mitt kort. men vi får se

 

 

 

men ha det sååå bäst