In i dimman

Gud jag va bara sååå himla trött igår. Jag gick och la mig strax efter tio och somnade på en gång utan problem. Sov hela natten som en död gris och vaknade inte upp igen fören klockan ringde 06:00. Det va dax att kliva upp och börja dagen med en löprunda. Ja det va planen igår kväll i alla fall. Jag brukar ha den planen på onsdags kvällarna. Men det är inte alltid att den planen verkligen blir av sen på torsdags morgonen när klockan väl ringer. Det är som att det som verkade som en mycket god plan dagen innan. Känns som en mycket jobbig plan när klockan väl ringer torsdag morgon. 

Men ja klockar ringde och jag övervägde som vanligt ifall jag skulle ligga kvar i sängen sova en stund till och hoppa över den där jäkla löpningen. Men så tänkte jag på hur bra det kommer att kännas under och framför allt efter. När man kan åka till jobbet med ett mycket gott samvete och att frukosten alltid smakar lite godare efter att man har tränat. Sen kom jag även på att jag inte kommer att hinna springa varken i morgon eller på söndag. Och nästa vecka vet jag inte eller när jag kommer att hinna springa. Så nej det va bara att kliva upp ut sängen och kolla ut igenom fönstret för att se vad vi hade för väder och temperatur ute. Det va lite svårt och se för det va en sån jäkla dimma. Det va som ett kolla i ett filmjölkspaket. Alldeles vit och man såg inte långt inte. 

Så det va bara på med kläderna och att sen bege sig ut. Bara man har bestämmt sig så känns det redan bättre. Och sen när man kommer ut ur lägenheten, ner för hissen och sen ut ur porten. Ja då känns det såååå bra. Sen när man kommer till skogen då känns det verkligen som den bästa iden och som det bästa beslutet. 

Sen när rundan är klar då känns det ju bara såå bra. Då känner man sig så grymt duktig och man är bara så nöjd med sig själv. Men själva rundan kändes mycket bra. Det va lite små kallt i början men jag fick helt enkelt springa mig varm. Benen kändes pigga och glada och kroppen kändes pigg och fräsch. Inga kramper eller smälter nånstans. Så det kändes guld =). 

Men nu blir det till att åka till jobbet och kriga. Gissar på att det kommer att vara mycket att göra idag oxå. 

Detta är när jag har sprungit klart min runda så då har dimmat hunnit lätta. 
En grusväg som jag springer på en liten bit. 
Svettigselfies 
En svettig men glad Carlsson 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0